Dagiskille.

Tänk, någon sa till mig att det är först när man får barn som det går upp för en hur fort tiden egentligen går, och jag kan inte annat än hålla med.

Ebbe har gjort sina första tre inskolningsdagar på dagis. Fina fröknar och lycklig en Ebbe, men trots detta jättejobbigt för hans mamma. Vars hittar jag pausknappen någonstans?


Bara fint.

Som gräsänka för kvällen tröstar jag mig med dyr, men nödvändig, shopping och tända ljus. Jag lider inte av lite egentid jag inte.
 

Ett köp att ångra?

Redan innan batterierna åkt in lät denna billeksak, om än behagligt. Nu när ratten fått liv däremot... Frågan är om denna är mindre distraherande att lyssna på än en leds Ebbe i baksätet?
 
 
 

RSS 2.0